Det är förkylningstider i Sverige och visst är allt hostande och snörvlande mer än enerverande, men rapporter visar nu att det kan ha större skadeverkningar än så. Professor Richard L Atkinson som tillsammans med en forskarskara från Karolinska Institutets Centrum för Molekylär Medicin har kommit fram till att luftvägsvirus kan vara en av orsakerna till en plötslig viktökning.

Det är ett virus som heter adenovirus 36 som är ett typiskt förkylningsvirus som är orsaken. Med viruset i kroppen blir fettcellerna fler, större och mindre villiga att släppa sin överskottsenergi. Forskaran tillägger att det inte är viruset i sig som orsakar fetman men kan vara en stark bidragande orsak till den fetmaepedemi som sprider sig över världen. Teorin har dock ännu ingen solid vetenskaplig grund att stå på men det är vad som nu ska ske i det svensk-amerikanska samarbetet inom de närmaste tolv månaderna. Tanken är att ta fram ett vaccin som alltså motverkar både förkylning och därigenom fetma.

Träna mer säger många. Träna rätt är det som vi borde bli uppmanade till. Träning ger en kick åt blodcirkulation, muskler, smidighet och koordination.

Skandinaver har en bra förståelse för det eftersom vi lever i ett speciellt förhållande med naturen och de flesta skandinaver vill utnyttja den maximalt. Aktiviteter som skidåkning, paddling och joggingturer i naturen är alltid lika populära, men kanske inte alltid ses som motion utan mer som nöje, vilket är mer än bra. För oavsett vilken motionsform du väljer måste du tycka om den för om du inte har lust att träna och viljan att bli vältränad kommer milen du springer inte att ge resultat.

Lust och glädje bör alltid vara drivkrafter i din träning oavsett vilken aktivitet det handlar om. Att promenera 30 minuter varje dag räcker och om man inte tycker om att gå kan man alltid cykla eller simma. Så enkelt är det i slutändan. Det behöver som sagt inte vara många minuter. Träningen är inte bara nyckeln till en vackrare kropp utan hjälper dig att bli mer avslappnad, sova bättre, kunna koncentrera dig mer och helt enkelt må bättre fysiskt och därigenom psykiskt.

Den mat vi äter påverkar hjärnans prestationsförmåga och vårt humör. Allvarliga sjukdomar och funktionshinder som demens, depression och ADHD kan förebyggas och lindras med rätt kost. Äter du rätt kost kan det ge en ökad koncentrationsförmåga, bättre koordination, ökad stresstålighet, högre motivation och stärkt minne. Forskning visar att hjärnan inte bara slukar mycket energi utan att det påverkar vilken sorts mat vi äter.

En kost med mycket frukt och grönsaker har i flera studier visat sig vara bra för hjärnan och kan tack vare ett högt mineralinnehåll hjälpa till att bromsa hjärnans åldrande. Fleromättade fetter är bra för hjärnan precis som för övriga kroppen men en överkonsumtion av exempelvis omega-6, som finns i kött och fisk, är inte bra om den inte varieras med omväxlande omega-6 fettsyror i exempelvis sesam- och linfrön. Omega-6 måste dessutom balanseras med Omega-3 för att hjärnan ska må bra. Mellan 30 och 50 % av hjärnan består av omega-3 fettsyran DHA, och om vi äter för lite omega-3 använder kroppen sämre fettsyror vilket sänker hjärnans prestationsförmåga.

Tänk på vad du äter för att kunna tänka på vad du äter för att kunna tänka på…

Ämnet ginseng och ginsengroten som ämnet utvinns ur har använts i flera tusen år som stimulerande medel. I Kina har man länge vetat om dess läkande effekter och har en lång tradition som medicinalört. De senaste årtiondena har den blivit alltmer populär även i västvärlden med svenskar ibland de mest konsumerande. Ginseng kan höja din uppfattnings- och inlärningsförmåga, studier visar på höjd fysisk och psykisk prestationsförmåga och bland annat många idrottsmän använder örten. Den medicinska verkan på kroppen ligger nära varandra för de flesta sorter av panax-ginseng även om effektiviteten och dosen för sjukdomar kan variera. Övriga effekter som ginseng har visat är att det kan hjälpa personer med andningsproblem, stärker immunförsvaret och kan öka den sexuella aktiviteten. Biverkningarna av ginseng är få och inte speciellt allvarliga. Runt 5 procent av dem som deltagit i studier rapporterar sömnsvårigheter eller magbesvär med rapningar och gasbildning, ibland diarré. Som med alla läkemedel, vanliga som naturläkemedel, är en överanvändning aldrig nyttigt för kroppen som behöver vila från preparaten emellanåt.

Enligt nya rön från forskare vid Universuty of Sydney ökar mat med högt glykemiskt index – GI, risken för flera hälsoproblem såsom diabetes, hjärtsjukdomar och vissa typer av cancer. GI-metoden går ut på att välja livsmedel med långsamma kolhydrater som ger ett lugnare blodsocker på en lägre nivå som varar under en längre tid. Det tar längre tid för kolhydraterna i maten att omsättas till blodsocker. Forskarna i Sydney utförde undersökningar på nästan 2 miljoner friska män och kvinnor från olika delar av världen och fann att de som förde en kost med lågt GI löpte lägre risk för de tidigare nämnda sjukdomarna. Det som exempelvis orsakar typ-2 diabetes, även kallad åldersdiabetes, är en konstant hög nivå av blodsocker och insulin som tröttar ut bukspottkörteln. Hur ett högt GI-innehåll påverkar cancerrisken är forskarna inte säkra på men man misstänker att det har att göra med substansen IGF-1. Substansen ökar tillväxten i cellerna och har ökad risk för cancer som bieffekt. IGF-1 ökar i takt med höga nivåer av insulin.